Jag gillar Erik Josefsson

Det var härligt att ha honom i laget. Jag tänker på Erik Josefsson, ni vet tandläkarens son. Som sextonåring debuterade han i a-laget. Ett a-lag som var stukat av klubbens ekonomiska kris. Klubben hade skulder på drygt 4 miljoner och var enligt Aftonbladet rankad som den sämsta hockeyklubben i landet. Det planerade återtåget till Allsvenskan hade helt gått i sank och inte nog med det, vi tvingades efter en spelarflykt att spela nästan hela den säsongens division 1-spel med juniorlaget.

Det var i det juniorlaget Erik var med. De flesta andra stack, och då fick sådana som Erik chansen. Det tog inte lång tid att se att Erik var en talang. Redan som sextonårig var han given i laget. Han hade en mognad i sitt spel som imponerade. Erik har inte gått vägen genom elitserielagens hockeygymnasium utan stannade hemma och tog chansen att spela hockey i a-laget tidigt. Kanske är det mer fostranade trots allt.

När Erik sedan fick chansen till att spela i Växjö och Allsvenskan för tre säsonger sedan tog han den. Den kunde ju kombineras med planerna på att skaffa sig en utbildning. Allt sedan dess har han fortsatt att utvecklas som hockeyspelare. Om jag fattat rätt så ligger studierna på is just nu, hockey på elitnivå är ju svår att kombinera med annat. Det är dock inte otroligt att Erik kommer att ta upp studierna senare. För om det är något som kännetecknar honom så är det hans goda huvud. Han är en klok och smart spelare.

Jag läste i kväll i Smålandsposten att Erik gjort två mål i genrepet mot Malmö. När jag surfade in på Lakers hemsida och klickade upp lagfotot kunde jag konstatera att han satt på första bänk, helt naturligt eftersom han är assisterande kapten. Det är ändå härligt att se att en gislavedsgrabb har den status att han sitter på första rad tillsammans med tränarna, kapten Markusson, Brad Moran och Tommi Kallio i ett elitserielag.

Det ska bli fantstiskt kul att följa din resa Erik - jag tvekar inte en sekund på att du kommer att lyckas bra.